Sprinklersystemet uppfanns 1874 av amerikanen Henry Parmalee som behövde ett skydd för sin pianofabrik. De första sprinklersystemen i Sverige tillkom för över 100 år sedan.

Fram till 1980-talet installerades sprinklersystem nästan uteslutande för att skydda mot egendomsbränder, i första hand fabriker och lagerbyggnader.

Efter ett antal svåra brandkatastrofer i USA med flera hundra döda, började man utveckla system som även kunde tillgodose personsäkerheten (s.k. boendesprinkler). Internationell statistik visar över de gångna åren att sprinklerskyddade byggnader har ett avsevärt bättre brandskydd jämfört med osprinklade byggnader, samt att systemen bidrar till avsevärt färre döda vid bränder.

Hur fungerar sprinklersystemen?

Alla sprinklerhuvuden är anslutna till ett rörnät, installerat i taket eller dolt ovan undertaket. Rörnätet är normalt vattenfyllt och utgår ifrån en sprinklercentral. Vattnet kommer från det kommunala vattensystemet, egen sprinklerbassäng eller en kombination av dessa.

Varje sprinklerhuvud innehåller en mindre ”ventil” som hålls på plats av ett värmekänsligt element. När det uppstår en brand under sprinklersystemet höjs temperaturen och det värmekänsliga elementet upphettas. Vid en förutbestämd temperatur faller det bort och skjuter iväg ventilen. Vattnet fördelas sedan jämt över den brinnande ytan under sprinklern och släcker eller kontrollerar branden.

Endast de sprinklerhuvuden som är placerade närmast branden aktiveras och avger vatten.

Boendesprinkler räddar liv!

De flesta dödsbränder i Sverige och internationellt inträffar i bostäder. Det rör sig om 80 – 90 % av antalet omkomna. I Sverige omkommer årligen cirka 100 personer i bostadsbränder. Många av de här personerna skulle kunna räddas om boendesprinkler får ett ökat användande.

Boendesprinklern är utvecklad att aktiveras mycket tidigt vid en brand för att bryta/dämpa den snabba brandutvecklingen under de första minuterna.

Den här utvecklingen innebär att boendesprinklerns främsta uppgift är att rädda människoliv, genom den tidiga aktiveringen i en brands begynnelseskede, som därmed skyddar lägenheten mot övertändning. Ett bostadsrum kan nämligen vara övertänt redan efter 3 – 4 minuter. Bostadsbränder får oftast ett mycket snabbt förlopp som kan överrumpla de boende och därmed orsaka dödsbränder.

Traditionella sprinklersystem däremot installeras normalt inte i bostäder och andra boendeformer, utan används i stället som ett egendomsskydd inom ex.vis. industrin, varulager eller köpcenter.

Hur tillförlitliga är sprinklersystemen?

Mer än 100 års internationell och nationell erfarenhet visar på att sprinkler kontrollerar eller släcker branden i 98 % av fallen. Detta är bättre än någon annan känd brandskyddsåtgärd.

Kan sprinkler åstadkomma skillnad?

Det har aldrig under de över 100 år som sprinklersystemen varit kända att flera människor omkommit vid samma brand i en sprinklad byggnad.

I USA och Kanada där boendesprinkler har installerats sedan mitten på 1970-talet visar statistiken att de direkta brandskadorna har minskat med över 85 %. De har dessutom i princip eliminerat dödsfall vid brand. Vattensprinkler anses därför vara det bästa sättet att skydda människan och egendom från brand och dess oftast svåra följdskador.

Statistik visar också att mängden vatten för brandsläckning vid en sprinklad byggnad jämfört med en osprinklad (där en brand kräver räddningstjänstens manuella släckinsatser) innebär ett minskat behov av släckvatten  med mer än 90 %. Dessutom medför den tidiga släckinsatsen av det automatiska sprinklersystemet att mängder oönskade och farliga  miljöutsläpp minskar med cirka 98 %.

Är det dyrt?

Att installera ett sprinklersystem kostar ofta mindre än 1 % av den totala byggkostnaden.

Det totala priset per kvm för en boendesprinkleranläggning inklusive material och installation, där det kommunala vattnet klara kraven på flöde och tryck, hamnar  inom 200-250 kronor. För en industrisprinkleranläggning blir motsvarande pris cirka 300-350 kronor per kvm förutsatt att flöde och tryck finns tillgängligt från det kommunala nätet.

Det innebär dessutom ofta möjligheter att göra besparingar på andra brandskyddstekniska åtgärder, vilket då troligtvis medför att nettokostnaden för byggnadens totala brandskydd blir lägre samtidigt som man får en avsevärt bättre brandskyddsstandard.

Röken då?

Sprinklerhuvudena aktiveras enbart på temperaturhöjningen, så risken för onödiga aktiveringar är i stort obefintligt. Dessutom, när en brand uppstår kontrollerar sprinklerna snabbt branden, så att en mindre mängd rök produceras.

Kan det uppstå stora vattenskador?

Vattensprinkler angriper oftast en brand innan den växt sig så stor att man närmar sig ett kritiskt läge för branden. Normalt innebär det att enbart två till tre sprinklerhuvuden aktiveras för att kontrollera eller släcka branden.

Utan sprinklersystemet skulle branden växa sig mycket större och räddningstjänsten skulle behöva använda avsevärt mycket mer vatten för sin släckinsats. Det är dock viktigt – när branden är konstaterat under kontroll eller släckt – att räddningstjänsten beslutar att stänga vattentillförseln till sprinklersystemet. För det ändamålet – för en mycket snabb stängning av vattentillförseln – kan räddningstjänsten använda sig av sprinklerkilar för lokal avstängning av individuella sprinklerhuvuden.

Var hittar jag mer att läsa om sprinklertekniken?

För att hitta mer svensk litteratur om sprinklertekniken rekommenderar vi den här länken för att komma till Brandskyddsföreningen Sveriges webbutik och rubriken ”Brandlarm & Sprinkler”.

I den här länken hittar ni en diskussion om olika typer av kostnadsuppskattningar för sprinklersystem.